Stympning av Hamlet

Trädfällning på hög nivå

Rubriken på denna blog-post kunde varit resultatet av en dålig dag då Shakespeare inte var helt nöjd med vad han skriftligen producerade. Men…neeej… jag menar något helt annat, något mycket mer spännande, farligt och äventyrligt.

På ”Lilla Prästgården, Ekarp” (hmm… påminner lite om ”Lilla huset på prärien”) finns det träd. Många träd. Höga träd. Grova träd. STORA träd. Med många, långa lövbeklädda grenar. Marken under dessa träd har lika mycket liv som månens baksida. Det är inte många solstrålar som hittar igenom det massiva lövverk som 5st Lönnar (allé) och 6st Lindar sätter upp som en grön sköld. Vad ska man då göra åt detta? Jo, man tillkallar expertis (ingen reklam). Sagt och gjort. Experten dyker upp på prästgården för bedömning av situationen. Resultatet: mycket, MYCKET pengar för att ta hand av de 4 st Lönnarna. Och också ett råd om att ta bort varannan Lind. Reaktion: BESVIKELSE!

Vad gör man då? Jo… man tar saken i egna händer! Man hyr en Skylift och får hjälp av Tofsen & Anneli! En lördag & söndag ägnades åt att ta sig an den utmanande uppgiften.

Taktiken: Den 14/11 (2009) skickas Tofsen upp i Skyliften och manövreras runt till de olika grenarna för kapning av de samma. Jag bör tillägga att ”grenarna” var regelrätta STAMMAR som under lång tid (vi räknade till 50 årsringar på den grövsta) fått växa fritt. Jobbet var inte helt riskfritt. Flera spännband fästes långt upp på varje stam så att vi på marken kunde ”styra” stammarna i rätt riktning. Tofsen var en hejare på att hantera motorsågen och lägga snygga snitt i träden. Samtliga stammar fälldes och placerades perfekt på marken. Allt gick faktiskt utan problem. Men som sagt: det var som att fälla vanliga träd – fast på 7 meters höjd i en Skylift. Den största stammen var åtskilliga meter lång och marken skakade ordentligt när den for i backen.

Processen kallas för ”stympning”. Man kapar alltså större grenar. Rör det sig om mindre skott kallas det för ”hamling” (nu trillade nog poletten ned angående den underfundiga rubriken).

Sedan inleddes kvistning och kapning – fast vi hann inte med allt denna helg utan fick sprida ut detta på ytterligare några dagar. Alla stockar samlades i lagom längder bakom drängstugan. Tofsens Fordson Major var till stor hjälp vid detta arbete. Majoren är ett Diesel-monster från 1952 utan bromsar, värme i hytten (kan bero på att det saknas fönster och dörrar) och annat bling-bling. Men allt löstes utomordentligt med livsfarliga skogskedjor, mycket kärlek och mörka avgaser.

Så… vi har alltså kvar våra Lönnar. Och det kommer att bli ljuuuuuuuust i sommar. Gräset kommer att få en chans och förhoppningsvis kommer det att växa ut Lönn-skott som kommer att bilda små ”blad-bollar” (inte bad-bollar) i toppen på stammarna. Det kommer att bli skitbra!

Allting är vitt, vitt, vitt

Ekarp i vinterskrud

 Ekarp 100109:
Vi var ute och kollade läget. Ca 25 minus – ute (bör tilläggas). Inne var det noll-gradigt. Vattnet funkar – inget har frusit sönder. Pumphuset håller 2-3 plusgrader. Värmeelementen plus varmvattenberedaren funkar. Tipp-Topp med andra ord!
Ett stycke värmekabel har införskaffats till värmepumpen. Skall försöka tina upp isklumpen och installera värmekabeln när det är liiite varmare ute. Få se om det håller maskinen is-fri. Skulle vara gött att ha ca 10 grader inne som stödvärme.

The Man, The Myth, The Tofs

 I Ekarp sköts snöröjningen helt klanderfritt. Detta beror på att han som har ”hann öm ett” heter Tofsen och är vår granne! Han e otrolig: snäll, go, hjälpsam och en jävel på manicker. Ser fram emot nya ”Snillen spekulerar”-möten där våra skarpa hjärnor drabbar samman och löser i stort sett alla problem som råkar komma i vår väg. Manligt!